
Jag känner hur djurets fötter trycker ifrån. De stampar av hårt och vi lämnar marken. Tiden går i ulterapid och jag kan känna mina muskler arbeta för att hålla mig i balans i luften. För en bråkdels sekund förstår jag att jag har lyckats. Hästen börjar räta ut frambenen för att landa. Jag slänger en blick upp på läktaren där alla står med fingrarna i munnen. Allt hänger på det här språnget! Framhovarna slår i marken, en skön stöt går genom ryggraden. Bakbenen stöter in under hennes kropp och hon spänner kroppen. När de muskulösa benen är i marken förstår jag att jag har avgjort det. Jag hinner slänga en kort blick upp på läktaren. Alla släpper fingrarna från munnen och snart har alla sina händer i luften. Jag känner hur pressen och nervositeten spricker! Jag skriker ett härligt långt ljud. Jag klarade det! Jag galopperar ner för långsidan med publikens jubel i ryggen. Idag gjorde jag något som jag var riktigt bra på. Jag kommer ut och blir omfamnad av ett lag. Det är kanske inte ett hockeylag, eller ett fotbollslag- vi är ett lag av Kärlek. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar