Inne i mitt rum är himlen alltid blå. Inne i mitt rum kvittrar alltid fåglar, Inne i mitt rum finns små söta träd, och inne i mitt rum finns alltid Du. Inne i mitt rum finns också ett fönster... Ett vackert litet fönster med vita gardiner. Men utanför det fönstret är himlen alltid grå. Och det ända ljud som hörs är vindens ilskna hand som sliter i träden. Men jag har en stol vid mitt fönster. Där jag brukar sitta och grubbla över livet utanför. Jag brukar sitta där så ofta att dynan är alldeles nött. Jag är inte lycklig i mitt rum. Jag älskar den blåa himlen och dom underbara fåglarna, men jag är inte lycklig. Tyvärr har jag inte modet att ge mig av ut till den kalla världen utanför. För i mitt rum är jag trygg, där kan ingen kan göra mig illa. Vill världen utanför göra mig illa?
Men så en dag gick jag ut ur mitt rum- Och jag mötte kylan, men jag fann även värmen... Men ändå återvände jag hem. Hem till mitt rum, med blå himmel och söta träd. För jag stod inte ut med att inte höra dom vackra fåglarna, och jag stod inte ut utan dig....
För Du fanns tydligen bara i mitt rum...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar