Dom har förstört mig

Är det här orden ska samlas när ingen annan vill eller kan lyssna? Jag kan inte sluta gråta. Det här kommer inte att bli ett inlägg, det kommer bli en roman. Jag har blivit isär plockad när jag fortfarande var i levande tillstånd. Inget av min glädje finns kvar. "Alla mobbar dig emma, då tänker jag också göra det". Man ska inte tro att allt är bra för att första smällen är över. Elaka människor slutar inte sparka även fast man ligger. Nu är jag deras offer, jag är den som ligger där. Dom sparkar och skrattar. Deras enda mål är att få mig så långt ner jag bara kan komma.. Dom har verkligen lyckats. För jag är där nu, inne i det svarta hålet. Jag har nått botten, dom sänkte mig och allt jag någonsin trodde på. Tårarna räcker inte. Men dom kommer varje kväll. Jag vill inte gå dit, jag vill inte bli utstirrad. Men jag kan inte säga något till någon. Jag kan inte visa mig svag. Men nu finns inga krafter att dölja nederlaget med. Jag har förlorat. Jag är svagast. Jag kan inte gå tillbaka dit. Jag kommer bryta ihop. Dom tårarna som rinner varje kväll kommer att rinna imorgon om jag går dit. Men jag kan inte säga som det är till någon. Jag kan inte förklara det här. Men jag kan inte gå tillbaka dit. Där sitter dom och väntar, för att bryta ner. Ännu mer, för dom får inte nog. Vill dom döda mig? Eller bara plåga mig? Alla elaka ord ekar, jag kan inte gå dit. Jag tänker låta dom vinna, jag tänker vika ner mig. "Slå inte tillbaka, ta bara emot några slag och gå därifrån". Jag har tagit slagen och nu går jag. Jag tänker inte gå dit. Dom har förstört mig.