1 April- Lurad!

April April din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!

Ja, den har vi nog alla gått på någon gång. 1 April är ju känt för att vara den dagen man helt lagligt får lura hatten av alla runt omkring. Men jag har tänkt- som vanligt. Gud har 1 April året runt. Han lurar oss att kärlek finns. Han lurar oss med att säga att livet är underbart. Han lurar oss med att han ska vägleda oss genom alla svårigheter. Vilka idioter vi är! Gud spelar bara ett roligt April skämt för sig själv genom att låta oss leva. Och det mest komiska är att vi går omkring och tror att vi kan klara oss undan en hel 1 April utan att bli blåsta, men egentligen blir vi blåsta alla 1 April i våra liv, alla andra dagar, alla år. Grundlurade att livet var något vackert. Grundlurade att Gud ska uppfylla alla våra konstiga önskningar. Men jag hamnar ganska ofta i den situationen att någon lurar mig, och jag kommer på att den lurar mig. Men sen så klarar jag inte av att säga det till personen och förstöra den personens geniala chans att få lura någon. Och lite så känner jag nu. Jag kan inte direkt gå till kyrkan och säga: Gud, sorry jag kom på dig- det skulle bara göra hans lilla skämt ännu roligare. Så jag tänker bara leva vidare, precis som vanligt, låtsas att livet är en dans på rosor, och tacka gud för att jag finns. Bjuda honom på ett gott skratt.

För det är jag bra på- bjuda var och en på ett skratt då o då.