Jag leker med känslor. Jag hatar, jag älskar, jag förvandlar dem båda till en röra. Jag gillar det jag gör, mina verk fyller mig. Varför bry sig? Jag är en känslolös kärleks maskin- Jag gör bara mitt jobb. Jag är skapad att röra och blanda. Allt jag hittar, lämnar jag i en hög på marken, smutsig o ful. Jag hugger huvudet av allt- men det är min programering. Men som på alla maskiner finns det en skruv lös. Någonstans på vägen hakar jag upp mig. Jag glömmer programeringen och vill ta en paus. Men när jag då tar mig i kragen och förstår att pausen var ett misstag- ett finger för mycket. Då går jag vidare, skruvar fast skruven. Jag vet att den kommer losna- och det är därför jag skruvar fast den. Annars skulle livet aldrig fortsätta! Det skulle vara samma fel, på samma skruv- och jag skulle ha hakat upp mig så mycket nu gäller det inte ett finger utan en hand! Tänk på vad du ger bort, tänk på vad du skänker för ingenting- Alla är maskiner inom sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar