tisdag 26 februari 2008

Offer

Varje människa är ett offer med blodiga ringar på sina fingrar. Vi är offer för kärlekens vassa tänder, vi är offer för svek från vår omgivning, vi är offer för självkritikens onda makter- vi är offer som straffas i Guds händer. Han trycker ner oss till det lägsta. Gud torterar världen till sitt slut, för att få hans egen kunga värld- himlen, att se så underbar ut. Han vill att alla ska tro att änglarna är de underbaraste, och hans mark är den bästa. Men det finns offer, slavar, nej människor i det här fallet, som lyckas. De lyckas tvinga fram ett leende. De kämpar in i det sista för ett skratt. De vill, och de kan. Jag önskade jag kunde vara en av dem. Som kunde se det goda i allting, som kunde sluta frukta världen för det slagfält som det egentligen är.
Men jag kommer kämpa vidare, och just nu... tror jag att jag har hittat min väg till ett leende- det finns människor som kan få en att ändra sin uppfattning, utan att veta det-

Tack för att du fick mig att ta av mina ringar.

lördag 23 februari 2008

Tvillingsjäl?


Alla människor är memory brickor. Det finns en för alla. Alla har en själsfrände. Sen kan vissa brickor vara lika varandra, men det finns små skillnader, som uppdagas med tiden. Ibland glömmer man bort vart den andra brickan ligger, eller så hittar man den bara inte. Det ingår, alla spelar lika så alla vet det. Den andra brickan måste inte vara ens stora kärlek, men det är den människa som man lever lika fort som.
Mitt tvillingsjäl ljus lyser fortfarande på mitt bord... men lågan börjar slockna.

måndag 18 februari 2008

Svart dis


Ilska. Svart rök pyser ut ur öronen och svart dis formas framför mina ögon. Du förstör mitt liv genom att existera och strypa mina tillgångar. Jag önskar du bara försvann långt ner i mitt förflutna och sakta mald till grus. Jag ser dig slaktas som ett hjälplöst lamm inför mina ögon. Jag spottar på gatan och kan se ditt grisaktiga ansikte i loskan. Du är inte värd att leva för 5 jävla öre. Jag skulle kunna strypa dig med mina egna smutsiga fingrar. Förstörd av ditt falska leende ska jag ta mig upp på tå för att kämpa vidare. Jag ska gå vidare med huvudet högt, och låtsas som att du är den som lider. För med min svarta dis för ögonen kommer jag heller inte se att du njuter. Omedvetet har du gjort mitt liv till ett helvete- vilket du skall få känna på.


någon dag...

söndag 17 februari 2008

Dingla med benen


Jag skulle vilja sitta högt uppe på en hylla i någons kök. Jag skulle vilja sitta där, liten som en fluga och dingla med benen. Allting som händer i köker, händer under min uppsikt. Sen skulle jag vilja ha ett litet manualbord med en massa knappar och spakar. När jag såg att tillvaron i köket inte riktigt var på topp, skulle jag dra i en spak och ändra felet. Jag skulle vara gud i mitt lilla kök och kunna styra världen som jag ville.


Eller tänk om man kunde vara det där lilla samvetet som sitter på någons axel. Allt jag sa skulle personen följa- men gick något fel, fick den personen ta stryk och inte jag. Vad underbar världen skulle vara då i mina ögon.


Bara sitta helt stilla... och dingla med benen.

fredag 8 februari 2008

Begging for your please


Jag älskar dig mest av allt. Du är min värld.

De orden är stora. De är även de finaste orden man kan få höra... men de kan även vara några av de hårdaste orden i ens liv. Tänk den människan som var "nr 1" innan. Tänk om den människan fortfarande inte vet vad den gjorde för fel för att åka ner till nr 2. Det känns förjävligt att ligga 2a efter en lång tids ledning. Att bli ifråntagen sin plats i rankingen slår så jävla hårt. När man blir petad av någon man trodde stod högt är som att bli ifråntagen sitt liv. Allt man delat och gjort blir bleka minnnen... Det är äckligt att människor gör så. Det är äckligt att du gjorde så.

You're satisfyied when I'm begging on my knees. I'm saying help me please. But you're just walking away... Leave me there.. begging.. begging for your please.